Motstånd och utmattning
Vi, genom vårt nervsystem, försöker helt enkelt att anpassa oss till de nya förhållandena och samtidigt stå emot de nya krav som ställs. Varje ansträngning, oavsett hur effektiv eller riktig den är, är en del av nästa fas i stressreaktionen – motståndsfasen. Motståndet, anpassningen, pågår intill vi genom olika förändringar uppnått jämvikt. Men om den utlösande händelsen/situationen kvarstår under längre tid kan detta så småningom leda fram till någon form av sammanbrott vars uttryck (kollaps, utbrändhet eller somatisk sjukdom) bestäms av vår biologi.
Föreställ dig t ex att du på ett ögonblick ställs inför en livshotande situation. Kroppen reagerar då med en flykt eller kampreaktion redan innan vi på ett medvetet plan kan avgöra vad det är vi ställts inför. Det som sker är en mobilisering av kroppens resurser för att kunna agera.
Mobiliseringen sker som en konsekvens av utsöndring av framför allt tre av kroppens signalhormon; adrenalin, noradrenalin, och kortisol. I olika typer av stressreaktioner är balansen mellan dessa olika, och viktigare, vi upplever situationen olika beroende på vilken substans som är dominant. I en akut situation är adrenalin och noradrenalin först och främst involverade.
Noradrenalin är relaterat till upplevelsen av utmaning som man kan hantera och kamp/ilska, medan adrenalin är relaterat till flykt eller osäkerhet till den egna förmågan. I den första situationen/reaktionen är det vanligare med muskelspänning och blodtryckshöjning medan den sistnämnda kanske mer karakteriseras av ökning av puls och andningsfrekvens och du kan riktigt känna hjärtat banka. Kortisol i sin tur är kopplat till den långvariga så kallade motståndsfasen och kan kopplas till upplevelsen av att inte ha kontroll eller av att ha misslyckats.
Som om inte detta vore nog kan långvarig stress leda till så kallade utmattnings- eller utbrändhetstillstånd. Det är troligt att flera av oss har specifika, mer egna, reaktionsmönster, antingen som en produkt av arv, eller möjligen som en produkt av vårt sätt att begreppsliggöra olika situationer som utmanande, hotande eller mer neutrala.
